När Sara är inte är hemma passar jag alltid på att stå i hallen och dribbla. Detta är något som är strängt förbjudet då hon befinner sig i lägenheten har hon sagt - men ibland kan jag bara inte låta bli utan lirar fast hon är hemma. Då blir det liv i luckan.

Idag jobbar hon så jag har varje kvadratmeter här hemma tillgänlig för spel - utan att någon blir tokig. Kan dock tänka mig att jag-spelar-alltid-gura-klockan-06.00-varje-morgon-grannen under blir lack, men vafan, otrevligare och mer asocial människa går inte att hitta på denna del av ekvatorn.

Att han sedan verkar ha touretts och skriker ut kvinnliga könsorgan med täta mellan rum tänker jag inte berätta för Er. Han kan bli arg om han för reda på det.

Nu tillbaka till innebandyn.