Dagen tillsynes har vart bra. Morgonen började bra, ingen gitarrspelande granne kl. 6.00, pigg och utvilad, inspirerad och motiverad till en ny vecka. Efter lunch hade jag ett möte som gick och kändes väldigt bra. Allt gick nästan för bra denna dag - för bra för att vara sant.

Men.

Plötsligt händer det. Som en blixt ur klar himmel. Bilen väljer att lägga av på vägen tillbaka till kontoret från mötet. Jag står på tillsynes stående på raksträckan vid Gustavsvik.

Jag som inte kan något om bilar står där och vet inte vad som gått fel eller vad jag gjort. Med endast batteri för ett samtal i mobilen ringer jag Sara som precis är på väg till jobbet och ber henne leta upp en bärgningsfirma och meddela min haveriposition. Hinner även kasta iväg ett meddelande till chefen och meddela läget precis innan telefonen dör.

Efter en kvarts väntande och en kvarts pina anländer bärgningsbilen. Han bogserar upp bilen och tar den till närmaste bilverkstad. Jag åker med till bilverkstaden och dem meddelar att det är något sorts elektronikfel. Jag bekräftar och meddelar att det varit strul med batteriet tidigare men aldrig att bilen lagt av.

Tar mig sedan hem för att laga mat och ta mig till träningen.

Härligt med oväntade incidenter och oväntade utgifter. Fan för bilar!