Nyss vinkat av Sebbe, Mischa och Hans (Sebbes far). Sebbe kom hem från England och Johanna ikväll och var här och hämtade upp Mischa. Har vart fantastiskt trevligt att ha henne hos oss. Det känns redan lite tomt utan hennes närvaro. Men nu har hon återförenats med sin Husse. Och om 5 veckor kommer Matte.

Dagen för min del har vart jobb sedan träning med Axberg och därefter latj med ett annat gäng. Så här på kvällskvisten förstår jag inte varför jag väljer att köra två innebandypass. För jag kan med handen på hjärtat säga att jag inte kan gå rakryggad nu. Är så mör i bena att det liksom sticks i dem. Har ni känt den känslan någon gång? Enligt mig en obehaglig men adekvat känsla.

Hur som helst väntar sängen nu med älskling. Hon ligger redan där och lyssnar på "Flickan som lekte med elden". Jag ska hugga i samma, fast i bokformat nu och börja läsa.

Gillar inte denna typ av blogginlägg men det får gå för nu.

Nighty.